De arbetar med blick för allas lika villkor

De arbetar med blick för allas lika villkor

Med den uppmärksammade Androstolen har Hälsoteknikcentrum Halland på ett väldigt konkret sätt visat upp de stora skillnaderna i hur vården bemöter kvinnor och män. Det har väckt starka känslor och på sina håll har det muttrats om ”manshat” när människor sett bilderna på hur utlämnad en man blir i en stol som ska göra det praktiskt för doktorn att göra en undersökning.

– Om Androstolen är manshat, vad är då gynstolar som används hela tiden? undrar Emma Börjesson, projektledare och jämställdhetsansvarig, och minns hur idén om Androstolen kom till under olika workshops på Hälsoteknikcentrum.

 
En gynstol för män

– Vi pratade om hur man skulle kunna synliggöra jämställdhet och pratade om brister som många kvinnor upplever som patienter. Efter att ha pratat om gynstolen kom vi in på det faktum att vården av männens reproduktiva hälsa, andrologi, är så osynlig. Vi började fundera på hur männens motsvarighet till gynstolen skulle kunna se ut och vad som händer om vi översätter kvinnors erfarenheter av gynstolen till en produkt för män, och så småningom föddes Androstolen.

Emma Börjesson

Androstolen har, precis som det var tänkt, skapat debatt och väckt frågor. Vilka behov är det dagens gynstolar, som knappast utvecklats sedan 1800-talet, ska möta? Är det de undersökta kvinnornas eller läkarens bekvämlighet som har prioriterats? En koreograf har gjort en performance kring stolen och också blivit fotograferad, liggande i den naken.

Denna satsning, som väckt uppmärksamhet på en rad utställningar och i olika sammanhang, är bara ett exempel på hur Hälsoteknikcentrum Halland arbetar med jämställdhet och lika villkor. På HCH har Emma Börjesson och hennes kollega Anna Isaksson, projektledare och expert på normkritik, ett särskilt uppdrag att arbeta med det som kallas ”horisontella kriterier”. Mycket förenklat handlar det om att sätta fokus på jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering samt en bättre miljö.

Androstolen. Läs mer om projektet på våra projektsidor och i årsberättelsen 2017.
Anna Isaksson

Vilka får vara med?

– Det kan till exempel handla om vilka som är representerade i våra olika arbetsgrupper och nätverk, säger Anna Isaksson. Detta följer vi hela tiden för att ha koll på att det blir en bra representation. I vårt arbete handlar det dels om vad vi har för kompetens men också vilka erfarenheter vi bär med oss – som män och kvinnor, mammor och pappor till exempel.

 

I arbetet på HCH möter den mycket kvinnodominerade vården och omsorgen den ganska mansdominerade teknikbranschen.

 

– I de möten som uppstår måste vi vara väldigt vaksamma, säger Emma Börjesson. Vad är det som värderas, vem har tolkningsföreträde?

 

– Det är ett väldigt viktigt och roligt arbete att synliggöra de här frågorna i våra olika projekt, menar Anna Isaksson. Det blir perspektiv som kan påverka och utveckla projekten och vi kan synliggöra sådant som annars hade varit osynligt.

 VR-test av att inte förstå

Ett annat konkret exempel på hur de horisontella kriterierna kan vävas in var när HCH skulle producera demonstrationsfilmer för VR-glasögon.

 

– Vi gjorde, tillsammans med Dramalogen, en film där jag som svensk kunde uppleva hur det är att besöka receptionen på Migrationsverket utan att förstå språket, berättar Emma.

 

Just nu arbetar hon och Anna bland annat med ett projekt som sätter fokus på kvinnors upplevelser av framfall efter vaginal förlossning. Att leva med framfall påverkar kvinnors vardagsliv markant när det gäller alltifrån samliv till att kunna gå på toaletten ordentligt.

"Om Androstolen är manshat, vad är då gynstolar…"


Visar osynliggjort problem

En adjunkt inom omvårdnad vid Högskolan i Halmstad som har identifierat att det finns stora kunskapsluckor på området, och som själv har en idé som skulle kunna förbättra vården av framfall, kontaktade HCH.

 

– Det här pratas det väldigt lite om, trots att många kvinnor är drabbade. Det ses som en ”normal” följd av förlossningen och det forskas väldigt lite på området. Kvinnor lider i det tysta och det kan ta 20 år efter förlossningen innan man söker vård, säger Anna.

 

Guide för reflektioner

HCH har utarbetat en reflektionsguide – en sorts checklista – som ska användas i alla projekt just för att få med de horisontella kriterierna. Hur ett projekt påverkar till exempel jämställdhet eller frågor om lika villkor för människor med funktionsvariationer vägs också in när man beslutar vilka projekt man ska satsa på.

Anna Isaksson och Emma Börjesson arbetar med de horisontella kriterierna. Det handlar om att ifrågasätta normer och att bevaka frågor om jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering samt en bättre miljö. Androstolen, som har blivit mycket uppmärksammad, skapades för att väcka diskussion och reflektion kring genus, jämställdhet, behov och hälsoteknik.

– Om vi får förslag på att bidra i två i övrigt likvärdiga projekt men vi ser att det ena lyfter viktiga frågor om jämställdhet så kan det vara en avgörande faktor för vilket projekt vi går in i. Vi kan också hjälpa en innovatör att se att en idé är positiv ur dessa perspektiv, vilket i sin tur kan ge stärkta argument i relation till finansiärer, säger Emma Börjesson.

 

På HCH följer man alltså upp sin verksamhet utifrån jämställdhetsaspekter. Vilka föreläsare och talare bjuds in, vilka deltar i olika event, fokusgrupper och testpaneler? De horisontella kriterierna är närvarande i de samtal som förs i vardagen.

 

– Representation är jätteviktig. Den kan påverka och forma innehållet i vår verksamhet på avgörande sätt. Vi vill ligga i framkant inom hälsoteknikområdet och vill visa upp en jämställd bild av det. Vi följer den här statistiken löpande så att vi kan justera vårt sätt att arbeta om det behövs, säger Anna. Ibland blir det extra tydligt hur viktigt det är att hela tiden reflektera över de här frågorna.

 

– Vid ett möte med ett företag som sökte fler deltagare till några tester uttryckte de sin förvåning över att det framförallt var kvinnor i 40-årsåldern som anmälde sig. Vi tittade närmare på det och såg att man i sin informationsbroschyr använt en bild på en fot med målade naglar. En sådan detalj kan kanske göra att det inte blir den breda representation som behövs. Det var tankeväckande, säger Emma.

Fotnot: Androstolen skapades i nära samarbete med två industridesigner: Karin Ehrnberger och Cristine Sundbom.

Text och foto: KommuniMera

Emma Börjesson

Projektledare TestMiljö Halland & Jämställdhetsansvarig ℹ

Projektledare TestMiljö Halland & Jämställdhetsansvarig

Kompetensområden

Jämställdhet, mångfaldsfrågor, normkritiska perspektiv, normkritisk design, workshopdesign och facilitering, projektledning.

+46 76 721 91 61
emma.borjesson@hh.se

 

Anna Isaksson

Expert inom Normkritik | Fil dr Sociologi ℹ

Expert inom Normkritik | Fil dr Sociologi

Kompetensområden
Jämställdhet, jämställdhetsintegrering, mångfaldsfrågor, normkritiska perspektiv, normkritisk design, kvalitativa forskningsmetoder och metodologi.

+46 72 977 35 10
anna.isaksson@hh.se