Androstolen

Rutinkontroller och hjälpmedel för specialistvård kring mäns reproduktiva hälsa saknas idag. Kvinnors erfarenheter av gynstolen och gynundersökningar visar på ett behov som inte har tagits på allvar.

Androstolen syftar till att synliggöra hur designprocessen vid utvecklingen av gynstolen sett ut. Som en normkritisk demonstrator har vi utvecklat en manlig motsvarighet till denna, baserat på kvinnors upplevelser av gynstolen. Androstolen skulle kunna användas vid undersökning och specialistvård kring mäns reproduktiva hälsa, däribland prostatan. Läs gärna mer om Androstolen på androstolen.se

Koreografen och skådespelaren Carl Olof Berg visar hur stolen fungerar.

Bakgrund

Underlivsundersökningar av kvinnor sker i gynekologstolar men vid undersökning av mannens reproduktiva hälsa saknas det idag en motsvarande undersökningsstol. Teknik- och produktutveckling får ofta kritik för att det görs av män, för män, och därmed utifrån mäns erfarenheter. I projektet Hälsoformer och tekniknormer har den kvinnliga patienten fått stå i fokus och hennes erfarenheter och upplevelser har fått definiera och påverka utvecklingen av en konceptuell produkt för män vid undersökning av prostatan. Inom projektet har utmaningen varit att se vad som händer när kvinnors upplevelser och erfarenheter överförs till en produkt designad för män. Androstolen, som konceptuell produkt, både avslöjar och utmanar våra förutfattade meningar och föreställningar.

Tidigt i projektet ringades gynekologin in som ett intressant problemområde. Gynekologin har en mörk historia, där läkarvetenskapen dominerats av föreställningar om att kvinnors sjukdomar, även psykiska, härrör från deras underlivsorgan. Kvinnor har också historiskt betraktats som mer sjuka än män och gjorts till patienter med medicinsk behandling och kontroll som följd. Idag är gynundersökningar obehagliga upplevelser för de festa kvinnor och gynstolen förknippas med ord som utelämnande, kränkande, otryggt och ovärdigt. Det är därför förvånande att så lite utveckling har skett inom området. Gynstolen används och accepteras trots att den förknippas med ett starkt obehag för många kvinnor.

Genomförande och resultat

Under projektets gång har många ställt frågan: ”Varför kommer ni inte med en lösning istället för att göra någonting dåligt?” Frågan är både relevant och befogad. Likaså är svaret – om än något längre. Ofta gör vi som vi alltid har gjort, och då hamnar våra lösningar väldigt nära tidigare lösningar. Föreställningar om att vissa saker bara kan göras på ett sätt är svåra att ändra på. I samtal och intervjuer ifrågasatte patienter och vårdpersonal tillvägagångssättet och efterfrågade alternativ. I stället för att komma med nya lösningar valde vi i projektgruppen att synliggöra problematiken och de eftersatta behoven. Det är ur dessa som nya lösningar bör ta sin utgånspunkt. Att bryta normer och invanda mönster ger nya perspektiv och skapar möjligheter att tänka utanför existerande lösningar.

Designen präglas av hårda, kalla och perforerade ytor. Måtten är anpassade efter vikt och längd på den svenska genomsnittsmannen. Stolen är tippningsbar och positionen utelämnande. Androstolen väcker reaktioner och frågor kring saker som vi tar för givet. Den avslöjar hur olika synen på kvinnors respektive mäns kroppar kan te sig och hur något som vi accepterar och tar för givet blir omöjligt i ett annat sammanhang. Kan våra normativa föreställningar om män och kvinnor hindra oss från att tänka nytt?

Behov

Män saknar rutinkontroller och hjälpmedel för specialistvård kring sin reproduktiva hälsa. Kvinnors erfarenheter av gynstolen och gynundersökningar visar på ett behov som inte har tagits på allvar. Här finns två eftersatta behov som till stor del sannolikt har med de kulturella föreställningarna om män och kvinnor (genus) att göra. Att göra en ny gynstol eller utveckla de befintliga geninstrumenten är en idé som förmodligen inte lyft upp dessa perspektiv överhuvudtaget. Det är först när vi kliver utanför normen som det blir synligt och nya lösningar blir möjliga.

Media

Androstolen har fått stor medial uppmärksamhet under redovisningsperioden, efter att Karin Ehnberger (en av forskarna som deltog i projektet) disputerat.

Sveriges Radio 17 mars 2017

KIT 16 mars 2017

Expressen 15 mars 2017

Sveriges Radio 7 mars 2013

Hallandsposten 8 mars 2013

Filter feb/mars 2013

HD 23 februari 2013

TV4 Play 18 februari 2013

Projektinfo

Det saknas rutinkontroller och hjälpmedel vid specialistvård kring mäns reproduktiva hälsa. Kvinnors erfarenheter av gynstolen och gynundersökningar visar på ett behov som inte har tagits på allvar. Här finns två eftersatta behov som till stor del sannolikt har med de kulturella föreställningarna om män och kvinnor (genus) att göra. Androstolen syftar till att synliggöra hur designprocessen vid utvecklingen av gynstolen sett ut.  Det är först när vi kliver utanför normen som det blir synligt och nya lösningar blir möjliga.

I samarbete med Karin Ehrnberger (industridesigner MFA och doktor i Design och Genus på KTH) och Christine Sundbom (industridesigner MFA och har studerat genus- och statsvetenskap).

Projektledare Emma Börjesson
Projektledare Emma Börjesson

+46 76 721 91 61

emma.borjesson@hh.se